Man ska ju ta cellprov ibland så i går var jag hos gynekologen. Och vilket sjå jag haft att hitta en ny.
Min gamla, ryska Natascha ingav lugn redan så fort man satte foten i väntrummet. Det var rejält & ryskt och bastant. Precis som gynekologen själv.
Och så går människan i pension !!
Jag vet ju att det finns massor av gynekologer men jag vill helst gå till en kvinnlig. Förr trodde jag det var nåt fel på grabbarna som valde att bli gynekolog… alltså, hur friskt kan det vara att utbilda sig till nåt som går ut på att titta kvinnor mellan benen från morgon till kväll.
Men med tiden blev jag lite snällare i tanken.
Fick en kompis, en karl som var just gynekolog och handen på hjärtat så ÄR han lite udda och småknäpp men väldigt snäll. Fast till honom vill jag INTE gå. Det skulle kännas så konstigt nästa gång vi är på fest tillsammans… tror jag.
Och så tänker jag att en kvinnlig gynekolog VET ju med sig själv hur somligt känns… sånt som bara kvinnor vet.
Så jag har vänt upp och ner på varenda sten i nordvästra Skåne för att hitta den Ultimate Gynekologen. Och jag hittade henne. Halvgammal dam.. som jag ungefär… lugn och saklig och trevligt pratsam. Gott.
Och så fick jag tjatat till mig lite piller fast jag inga behöver.
Jag är ju sån som sällan går till doktorn. Och när jag vid sällsynta tillfällen gör det – då vill jag liksom ha lite ut av det hela … och ber om blandade recept.
Så har man ju om det skulle behövas. Eller hur ?
Efter gynekologen bjöd mamma mig på middag på stan… fisk & vin och sen drog hon upp papper och penna ur väskan och vi började planera hennes 80 års dag. Som infaller precis i början av februari.
Hon ska ha öppet hus hemma i sin tvåa … och hur många vänner som helst så vi får möblera om och fixa… och det blir en enkel mottagning .. champage & spettkaka & prinsesstårta.
Sen i sommar ska hon bjuda bästa väninnorna på nåt speciellt ( och de är 12 styken..) Återstår då vi barn.. barnbarn och barnbarnsbarn och hon planerar nåt spännande för oss alla i Småländska obygden… nån slags Bullerby vistelse….
I dag blir det att jobba hela dagen !
Kram
P.s. Ibland blir ingenting som man tänkt sig. För en stund sedan ringde min bror ( den afrikanske) och berättade att han nyss anlänt med ambulans till sjukhuset och med bröstsmärtor.
Måtte det nu inte vara hjärtinfarkt bara, eller nåt annat allvarligt. Nu ska jag hoppa ur joggingdressen och i nånting mer presentabelt och sen far jag iväg till sjukhuset. Håll tummarna !