Gästbloggare idag är: Mariah Tärne
Man är kvinna för sin hatt och tar på sig det man gjort fel. Det är vad jag vill göra nu. Äntligen. Jag fick en spådom av Es för sex år sedan. Mycket stämde men en sak var helt uppåt väggarna.
Hon skrev att jag INTE skulle förenas med mitt ex och om det ändå blev så, då skulle det sluta med att jag blev lurad och besviken och ännu mer ledsen än jag var nu.
Han hade alltså träffat någon annan och funderade på vem han skulle välja. Först trodde jag på spådomen och försökte få honom ur mina tankar.
Men sen kom han tillbaka och visade alla tecken på djup ånger. Han kom med blommor och presenter och löften och eftersom vi har två barn tillsammans och han plötsligt blev sådan som jag alltid önskat mig så föll jag som ett övermoget äpple. Han flyttade tillbaka in i huset till mig och barnen.
Jag svävade på molm och mådde hur bra som helst. Efter två månader skrev jag till Es att hon hade haft så fel och jag skällde i mitt mail och talade om hur fel hon haft och hur oseriös hon var. Du minns det kanske Es.
Du svarade på det mailet och skrev att ingen var gladare än du om du hade fel – men bad mig i alla fall se upp och att för allt i världen inte ta lån för mannens räkning. Jag tänkte att kan inte den där j…a spådamen vara tyst med sin negativa ord.
Så går hans bil sönder. Han behöver en ny. Vi har det så bra och jag tar ett lån på 90.000.
Så gick det ett halvår och det var söndagmorgon när han kom hem klockan 5 på morgonen och deklarerade att nu var det bra mellan honom och hans kvinna igen.. hon som han lämnade mig för förra gången.
Hon hade ångrat sig ( fast han sade till mig att det var HAN som gjorde slut) och ville ha honom tillbaka.
Han packade väskorna och gick. Bara så. Jag sjönk ner i en djup depression. Bilen stod på honom och lånet på mig och de betalar jag på fortfarande. Det tog tid innan jag kom på fötter igen
Jag har velat spå mig hos Es igen efter detta man inte vågat. Jag som skrev och skällde och var otrevlig. Jag kände att jag inte var välkommen. Så nu ber jag om ursäkt och får se om min gästblogg kommer med. Och bloggen läser jag hela tiden.
Mariah Thärne
Kära lilla Mariah – att du har känt det så ! Det finns ingen anleding.
Här har du världens mest tjockhudade spåkärring ska du veta och jag har fått hur mycket skäll som helst de sista 35 åren.
För det är så att om jag spår något som inte stämmer med sinnesstämningen hos den jag spår – så går många i försvar. Och blir arga.
Det ser jag som helt naturligt. Jag lovar, jag är inte det minsta sur eller kränkt. Tack för att du gästbloggade och nu hoppas jag att det känns bättre. Och självklart är du alltid välkommen för ny seans !
Kram på dej Mariah och på er alla
P.s. Glöm inte att det här är VÅR blogg så känner er fria att ge varann råd och kommentera varann...