Nu måste jag berätta om seansen som jag höll i helgen.
Innan jag läser vad kunden skriver så tar jag in spontant och skriver direkt ner det som kommer till mig och därefter läser jag & besvarar frågor. Sådär gör jag alltid – det är min rutin.
Den här gången kände jag på en gång att det var något speciellt.
Jag hann bara öppna mailet och skulle just till att sluta ögonen för att känna in när jag såg en skugga flyta fram i höger synfält. Likasom lite från sidan. Luften blev tung. Plötsligt blev det svårare att andas.
Jag såg ingenting tydligt men kände att någon fanns där. ” Hej på dig”, försökte jag men inget svar. Jag var säker på att besökaren hade med kunden att göra – vars mail jag nyss öppnat.
Ofta får jag hjälp av vägledare i samband med seanser och kundernas änglar brukar villigt och glatt komma för att ge mig ett handtag. Men den här gången kändes det… inte så bra som det brukar.
Å ena sidan kunde jag inte hålla seansen utan att låtsas om besökaren och å andra sidan kunde jag ju inte sitta där hur länge som helst och försöka nå fram. Så jag gick på toa.
När jag kom tillbaka var en av mina böcker som legat på bordet uppslagen. Kanske var den uppslagen redan innan, det minns jag inte. Men nu SÅG jag den.
Och under en textrad hade någon markerat med något vasst.. kanske en nagel. Jag läste ” Allt löser sig inte. Cancern sprider sig”
Så snart jag läst försvann den mörka skuggan Jag rös och tänkte att, hur gör jag nu ?
Jag läste mailet och kunden var själv orolig för sin hälsa och den oron var jag tvungen att spä på. Jag kunde ju inte låtsas som ingenting.
Jag påtalade att ett läkarbesök omgående är av största vikt – det kan vara en allvarlig sjukdom i kroppen och ju förr detta konstateras, ju större chanser att komma tillrätta med det hela.
Sådana spådomar är egentligen farliga. För tänk om jag har fel? Jag tror det inte, inte i det här fallet och jag tror också att kunden blir helt frisk igen..vilket jag påpekade.. men i alla fall.
Det är ta mig tusan inte etiskt att spå kring sjukdom. Det har jag aldrig tyckt. Men ibland hamnar man i situationer som man inte kan värja sig för – och då måste man vara sanningsenlig. Det känns ännu mer oetiskt att tiga och ingenting säga… eller vad tycker ni ??
I somliga läge måste jag helt enkelt berätta min upplevelse rakt av och sedan får kunden själv tolka och fatta sina beslut...
Jag vill också påpeka att det var kunden själv som föreslog att jag kunde blogga om detta… och jag lovar att berätta för er hur det går framöver..
Ha en bra tisdag allesammans
Kram